Malin Biller slog igenom som serieskapare efter att ha vunnit en serietecknings-tävling som arrangerades av Egmont och den numera nedlagda serietidningen SerieParaden. Mycket har hänt sedan dess, hon har publicerats i flertalet tidningar och magasin, däribland Sydsvenskan, ETC-comics och Ernie. Nu är hon återigen aktuell med två böcker som kommer ut lagom till Bokmässan i Göteborg.

Du är snart aktuell med två nya böcker: “Om någon vrålar i skogen” och “LyckoBiller” – kan du beskriva dem båda?
Om någon vrålar i skogen är en självbiografisk serieroman, som tar upp tunga ämnen och hemligheter. Jag har arbetat med den i fem år, ett mastodontprojekt minst sagt. Men nu är den klar, och kommer på Komika lagom till Bokmässan. Jag hoppas nå ut till många med min bok, även till de som inte läser serier annars. Tror det starka innehållet (med inslag av svart humor lite här och där) gör att den sticker ut lite från mängden. Tror jag. Hoppas jag. Det är i alla fall en ganska mustig historia ifrån mörkaste Värmland, min historia.

Och LyckoBiller är något helt annat; En uppföljare till Du vet att du vill!, där jag samlar de bästa Biller-striparna från de senaste åren, varvat med tänkvärt trams och det jag kallar “fulkonst”. Något att läsa och bli glad av , helt enkelt. Båda böckerna ligger mig varmt om hjärtat, minst sagt. Även LyckoBiller släpps till Bokmässan, fast på Egmont Kärnan. Kan kanske verka lite schizofrent, men jag har ett starkt behov av att skoja till det efter att ha tecknat något tungt, allvarligt. Det behövs ju lite av varje här i livet och det ena är inte finare än det andra. Snarare tycker jag humorn kan vara ett bra redskap för att lyfta fram det mörka.

Om du skulle sammanfatta böckerna med ett par, enstaka, ord – vilka skulle det bli?
Båda böckerna? De är så olika varandra, så jag tar en i taget;

Om någon vrålar i skogen:
• Stark, mörk, lycka, sorg, överlevnad, vänskap, utsatthet

LyckoBiller:
• Galet, roligt, politiskt inkorrekt, nytt, sjukt, tänkvärt

Men hur känns det att “släppa” ett projekt som tagit så lång tid? Jag vet att vissa kan få en känsla av tomhet. Är det något du upplever eller känns det enbart positivt?
Först kändes det bara skönt, jag hade ju slitit så mycket med det och aldrig trott att jag skulle bli klar. Men ganska ganska snart kom den där tomhetskänslan. Nu är det dock så, att det återstår mycket jobb, då jag planerar att åka runt och prata om boken. Mitt mål är att den ska skapa debatt, att min historia kan hjälpa barn och unga som har det svårt. Sen dröjde det inte många dagar innan jag kom på nya, roliga projekt att sätta tänderna i, så nu känns det bara bra.

Du slog igenom som tecknare efter att ha deltagit i en tävling som arrangerades av SerieParaden – hur har du förändrats som tecknare sedan dess?
Oj, hade det inte varit för den tävlingen hade jag nog inte varit där jag är idag. Den gav mig självförtoende och ledde till att tecknarjobben började trilla in. Även om jag fått kämpa mycket för att kunna leva på serierna, är jag hemskt tacksam för den där skjutsen i början. Det var stort! Och lika glad är jag över att jag fick möjlighet att utvecklas på Serieskolan i Malmö! Det var grejer det.

Fast frågan var visst hur jag förändrats sedan dess… hmmm, jag tror jag har utvecklat min stil en del. Lärt mig rita snyggare, och framförallt blivit helt självständig i och med att jag tagit mig i kragen och lärt mig datorns mysterier, så att jag kan göra serierna HELT själv, från idé till färglagd strip, och levererar över nätet. Det är gött.

Appropå serieskolan i Malmö. För den som inte vet – hur är det att studera på en serieskola – var det som du trodde när du sökte in?
Åh, jättekul! Jag läste grundåret, sedan ett extra, projektår på Serieskolan. Jag vet inte vad jag hade trott när jag sökte in, hade väl inga förväntningar direkt, mer än att jag var nervös och tänkte att jag inte kunde rita serier. Men efter bara några veckor kände jag att jag hittat hem. Utbildningen är verkligen bred; seriehistoria, manusskrivande, olika tekniker, marknadsföring, helt enkelt en massa bra kunskap. Och redan under skoltiden började jag och flera av mina klasskamrater arbeta som serietecknare på allvar.

Hur skulle du definiera din egen stil?
Hehe, det är jättesvårt. Jag har aldrig strävat efter att den ska se ut på ett visst sätt, det har bara blivit så. Naivistisk kanske? Fast härom sistens gjorde jag en strip där jag tecknat snyggt (läs, realistiskt), bara för att visa att jag minsann kan det. Också. Sedan ser det ju lite olika ut beroende på vilken teknik man använder. Jag tecknar mest med en penselpenna.

Inspirationskällor?
Folk runtomkring mig (jag tjuvlyssnar och tjuvkikar mycket), sjuka grejer på Youtube, mustiga episoder från mitt eget liv, och bra musik, som Neil Young och Beatles.

Vissa serietecknare läser knappt några serier alls – men du läste uppenbarligen SerieParaden. Föredrar du humor eller har du en bredare smak?
Jag läser faktiskt inte mycket serier. SerieParadan läste jag i och för sig när jag var yngre. Det var via Serieskolan jag blev tipsad om tävlingen, och sedan fick jag kontakt med Affe Thorsjö på serieParaden. Han har hjälpt mig mycket.
Men jag läser väldigt mycket annat, och då kan det vara lite av varje. När jag jobbar lyssnar jag på ljudböcker, helst deckare. Annars gillar jag biografier. Favoritboken är nog Ängeln på sjunde trappsteget, Den har en perfekt mix av humor och elände. Och så är det ju en sann berättelse.

Vad måste en serie ha för “element” för att du ska tycka om den?
Den ska kännas “äkta”, sedan spelar det ingen roll vilken genre det är. Bara den är gjord med någon sorts glöd. Nu lät det flummigt, men det är ganska oviktigt om den är snyggt tecknad, bara den berör på något sätt.

Finns det nåt du inte läser?
Ja, det där de kallar “chic lit”, som handlar om brudars shoppingvanor och livet på flashiga barer. Gud vilket trams! Mein Kapmf har jag heller aldrig läst och tänker inte göra det. Kvalitén är nog ungefär densamma…

Billerboken”, “Om någon vrålar i skogen”, “LyckoBiller” … blir det fler album/böcker inom en snar framtid eller kommer du fokusera mer på det klassiska serieformatet?
Jag hoppas det blir fler böcker. Jag har redan en uppföljare till Skogen-boken i huvudet. Den ska bara ligga där och gotta till sig lite först, innan jag får den på papper. Och material till en ny humorseriesamling har jag inom ett år. Håller bara tummarna att LyckoBiller säljer riktigt bra, och att den här förbaskade ekonomiska krisen ska gå över, så att förlaget vågar satsa på ännu en bok. Det är inte omöjligt, för det är ett bra gäng jag jobbar med.

Många använder sin lediga tid till att just skriva, måla och teckna för att koppla av från vardagen – hur gör man som serietecknare? Har du någon hobby?
Jomen mitt jobb är ju även min hobby. Jag mår så bra av att pyssla med det jag gör, får utlopp för all min kreativitet. Jag jobbar mycket, men när jag då och då är ledig umgås jag med min sambo och mina vänner. Och en stund framför något smaskigt spökprogram är aldrig fel som avkoppling. Ibland spelar jag på min ostämda elgitarr och sjunger för mina stackars grannar också. Det kan vara lite vanskligt att stänga av jobbet när man arbetar hemifrån och har ett skapande yrke, men jag skulle inte kunna tänka mig ett annat jobb.

Om du fick vara en seriefigur för en dag – vilken som helst – vilken skulle du vara?
OH! det skulle vara Krystmarodören, av Joakim Lindengren

Varför?
Skulle inte alla människor innerst inne vilja vara honom? I alla fall en dag.

Vad gör du om tio år?
Då tecknar jag serier, såklart, och har släppt ett gäng nya böcker. Gärna ett par barnböcker också. En dröm är att slå utomlands. Man får ju sikta mot stjärnorna. Jag vill bli ordentligt etablerad som tecknare helt enkelt. Sen sitter jag i en trivsam ateljé med en fet katt i knät, någonstans på landet och bara ritar hela dagarna och halva nätterna, medan sambon lagar något gott i köket.

_______________________________________________

Snabbfrågor:

Mjukglass eller isglass?
Mjuklglass

Tv eller dator?
Dator (man kan ju kolla teveprogram i den!)

Arne Anka eller Kalle & Hobbe?
Eh, Socker-Conny!

City-weekend eller solsemester?
City-weekend!

Toscana eller Malmö?
Åh, Malmö såklart!
_______________________________________________